Diabetes (Diabetes Mellitus) är inte en utan flera olika sjukdomar med olika orsaker. Den gemensamma nämnaren är att sockerhalten i blodet är för hög.

Diabetes är en kronisk ämnesomsättningssjukdom med alltför högt innehåll av socker i blodet. Varje gång vi stoppar något i munnen som innehåller kolhydrater spaltas dessa upp till socker (glukos) i tarmen. Därifrån transporterar blodet socker till kroppens alla celler. Men sockret kommer inte in i cellerna såvida inte hormonet insulin ”smörjer” deras kanaler.

• Vid diabetes typ 1 har bukspottkörteln så gott som slutat att producera insulin och därför är personer med diabetes typ 1 kroniskt beroende av att tillföra kroppen insulin för att överleva. Bland barn och ungdomar är diabetes typ 1 den vanligaste formen och därför har den tidigare kallats ”ungdomsdiabetes”. Benämningen är inte helt korrekt då en stor andel av de som insjuknar nu mera är över 40år fyllda.

• Vid diabetes typ 2 kan bukspottskörteln fortfarande producera insulin, men mängden räcker inte till för att fylla kroppens behov, eller så är insulinkänsligheten i muskel- och fettceller nedsatt och fungerar inte korrekt, så kallad insulinresistens. Detta leder till att levern utsöndrar för mycket socker (glukos) till blodet, och att sockret i blodet inte kan tas upp av cellerna. Diabetes typ 2 kallades tidigare för ”åldersdiabetes” men den benämningen är inte helt korrekt då diabetes typ 2 sjunker allt mer i åldrarna.

De båda diabetestyperna har många gemensamma drag men skiljer sig också åt på viktiga punkter, till exempel hur de behandlas och orsaken till att någon får sjukdomen. Oavsett diabetestyp är det främsta målet med behandlingen att försöka upprätthålla en så normal blodsockernivå som möjligt. Diabetes är en av de stora folksjukdomarna. I Sverige räknar man med att det finns minst 350 000 människor med diabetes.

ung-diabetes-illu-web3

 

Ungdomsdiabetes – förebygga och behandla

Ungdomsdiabetes beror på att kroppens immunförsvar spårat ur och börjar förstöra de celler i bukspottkörteln som bildar hormonet insulin. Insulin talar om att man har gott om socker i blodet och att olika kroppsdelar därför kan suga upp socker både för att använda det och för att bygga energilager. Om bukspottkörteln inte längre bildar insulin när det borde får man mycket höga halter av socker i blod och urin, vilket är skadligt i sig. Dessutom tror kroppens celler att det råder brist på energi, och börjar därför bryta ner de proteiner som ska utföra olika aktiviteter i kroppen, för att omvandla dem till ännu mer socker som skickas ut i blodet.

Gentester för att förebygga

På några håll i världen har man använt gentester för att förebygga ungdomsdiabetes, eller i vart fall skjuta upp sjukdomsutbrottet. Man har då testat alla nyfödda barn för en genvariant, som man vet ger hög risk att drabbas. Alla med högriskvarianten kontrolleras sedan regelbundet, så att man tidigt kan upptäcka om immunförsvaret börjat attackera de celler som tillverkar insulin. När man upptäcker sådana attacker börjar man ge barnen läkemedel som dämpar dessa reaktioner. Därmed hejdas förstörelsen i de flesta fall innan allt för många celler skadats, och barnen får ett antal ytterligare år utan insulinsprutor.

Insulin från genmodifierade bakterier

Länge var den enda behandling som fanns mot diabetes att man gav patienterna insulin taget från grisar. När gentekniken började utvecklas tog dock forskare och tillverkade en konstgjord mänsklig insulingen som fördes in i en bakterie, som lades i stora kar med näringslösning. Där växte bakterien, delade sig och bildade stora mängder insulin, som kunde renas fram och ges till diabetiker. Därigenom blev insulin den första storsäljande kommersiella produkt som skapats med hjälp av genteknik.

(informationen är hämtad från www.genetik.nu)